Varför har vi så många leksaker?

Så mycket leksaker men ingen tycks leka med dem, måste vi verkligen ha så många leksaker?

Jag tog ett steg in i vardagsrummet och höll på att säga några ord som jag snabbt ångrade innan de kom över läpparna. Vad fasiken gör den spetsiga trasiga leksaken på tröskeln? Jag inser att ingen har lekt med den plastbiten sedan den en gång föll av bilen som inte var gjord för en livlig pojke. Varför har vi så många leksaker? Jag har flera teorier…

Leksaker för kreativ lek

Många av mina bekanta ojar sig över att barn och föräldrar numera lägger så mycket tid på skärmar. Det här känns inte kreativt och då behöver vi ju leksaker som motverkar skärmarnas onda. Men det finns faktiskt teorier om att för mycket leksaker inte alls leder till kreativitet. Det ligger det nog en hel del i.

Det är ju kanonbra med saker som barnet faktiskt utvecklas av. Att lägga ett pussel är kul och utvecklande men många av prylarna som finns i vårt hem är ju inte till för gemensam lek. Tanken är snarare att pojken ska leka själv så att jag kan göra allt annat som jag måste hinna med.

Då blir det alltså en massa leksaker som alla ska främja kreativitet men som istället leder till stor förvirring. En lösning kan vara att bara låta några få finnas framme på lekhyllan. En annan att kasta trasiga leksaker innan de gräver sig in i fotvalvet…

Alla kommer med leksak

När det kommer besök så tycks det vara en regel att barn ska få leksaker. I varje fall från mormor, moster och faster. Det här är ju verkligen trevligt och det är klart att vi föräldrar uppskattar presenterna. Men vad är det med ebay-hysterin som råder just nu. Det kommer billiga prylar från Kina titt som tätt.

Robotar som blinkar och spelar musik är kul under cirka 10 minuters tid. Sedan kommer de att gå sönder då de flyger från soffan och rätt ner i stengolvet. (kanske var det en plastbit från den dansande roboten som låg på tröskeln…)

Jag tycker att alla som kommer och hälsar på ska gå med en leksak istället. Men säg inte att det var jag som sade det. Det här kan bli rätt så jobbigt för barn tycks komma ihåg hur mycket de älskar den där bortglömda legogubben då den är på väg ut.

Det ska vara så

Det ska vara mycket leksaker, det bara är så. Vi lever i en tid då prylar är ett bevis på kärlek. När jag vill glädja man eller barn så ger jag något. Att ge av min tid är självklart. Det är ingen som tackar mig med gråten i halsen för att jag plockade upp strumporna från golvet. Men när det kommer till ett paket, en present, ja då får jag det positiva stimuli som gör så gott.

Ett barnrum ska ha leksaker. Om det inte finns en massa prylar på golvet, i korgar och på hyllor så är det något som inte stämmer. Det här är en uppfattning som jag tror de flesta har. Så länge vi ser på leksaker på detta vis, som en självklarhet, så fortsätter de att strömma in i våra hem och liv. Därför har vi så många leksaker att vi inte ens kommer ihåg vad vi ska göra med dem!